Som kvinna finns det stunder då det är nervöst att gå ute på allmän plats. Till exempel på kvällar när en går ensam hem, i mörka parker och kanske i nattklubbar där spriten rinner som ett vattenfall in i folks öppna käftar. Som alla andra lärde jag mig också snabbt att undvika vissa situationer där risken för att något kanske kunde hända var högre. Ironiskt nog är det enligt statistiken oftast våra närmaste som uttrycker våld än främlingar på gatan.
Jag hade då koll på spelet men jag blev först väldigt rädd när jag var 19 år gammal och en polisman på London Heathrow flygfält sade åt mig att inte vista natten på flygfältet då det inte var säkert. Mitt flyg hem åkte vid 5 på morgonen och min plan var att spara på kostnader genom att bara vara vaken på flygfältet. Min bekvämlighetsvana röv skulle aldrig göra det idag, men då var det en rimlig idé. Jag kommer ihåg hur jag skakade av rädsla för han skrämde skiten ur mig med olika skräckberättelser som jag senare lärde mig var väldigt ovanliga.
När jag reste i Australien träffade jag massor av andra kvinnor som reste ensamma omkring kontinenten. Men trots det fanns det i en hel del av hostellen affischer där det stod tips till kvinnor som reste utan sällskap. Listor med hjälpsamma meningar som: ”Don’t walk alone during the night” bekräftar en osäkerhet som det flesta kvinnor känner igen. Affischerna sattes säkert upp med all välmening men det matar ju in mer energi till rädsla och osäkerhet vi redan känner.
Jag vill då ge min lilla del i att kanske motarbeta rädsla och kanske ge lite lugnande tankar kring att det inte är 100% att du dör när du går omkring ensam på natten. För att bidra min lilla del har jag skrivit en liten lista, märk väl den är högst personlig men kanske den ger någon lugnande tips när det själv är påväg att resa någonstans ensamma. Må det sen vara till ett berg i Asien eller bara en tur till grannbyn , kanske någon hittar något som kan hjälpa dom. Dessutom kan alla utnyttja tipsen, inte bara kvinnor.
Mina tips kanske är inte det mest hjälpsamma men det är visdomarna jag samlat på mig. Speciellt punkten om att människor faktiskt i stort är ganska så snälla. Själv har jag gått omkring med bilden att många fler är elaka och vill dig illa men det känns mer som att vi alla går omkring med en rädsla att våra medmänniskor är hemska, när det i flesta fall är raka motsatsen.
Hoppas mina tips hjälper någon. Nu måste jag sluta skriva för jag måste hitta en ny hatt åt min katt för någon har slarvat bort sombreron.