En fjärdedel

Tillsammans med herrarna i bilden har jag återigen blivit en del av service industrin. Jag har fått ett deltidsjobb i en affär i Hangö tills slutet av juli. Det är länge sedan jag senast jobbat i en butik men det är inte nära på första gången jag jobbar inom service branschen.

Hela mitt lilla arbetsliv har jag jobbat inom kundservice. Inte en sommar har gått i mina tonår utan att ha haft huvudvärk på grund av att någon kund varit missnöjd eller kallat en flicka och knäppt på fingrarna. Nu som vuxen känner jag mig mer härdad och ärligt talat finns det ingenting jag tar personligt. Folk har skrikit och kallat en olika svordomar och jag bryr mig verkligen inte ett dugg vad som människor säger till mig på jobbet. Inte ett skvatt.

Trots att service jobb ofta är trevliga, för stora majoriteten av människor är väldigt snälla och hyggliga, är det oändliga tjänande av människor som går mig alltid i något skede på nerverna. Det finns en maktrelation där kunden är kungen och du måste göra allt för att göra kunden nöjd. Du är underlägsen i nästan alla interaktioner mellan dig och en annan människa under din arbetstid. Och det tycker jag är ibland lite äckligt.

Med äckligt menar jag en känsla som kommer när en riktig mobbare trycker ner dig för att få vad hen vill. Kanske rabatt eller bara en liten adrenalinkick av att skälla på dig. Du är den som bara får ta det. Återigen, detta händer inte ofta, men när det gör det känner jag mig alltid äcklad. Dessa fina mobbare får ofta som det vill för ingen orkar lyssna på deras gnäll länge. Därför fortsätter det att uppföra sig så, för det har gett dem resultat.

Det är då jag tycker att alla borde få stå för sig själva eller att det görs en tydlig markering. Företag och vårt samhälle borde aktivt stå upp mot folk som är bara rövhål. Allt behöver vi inte acceptera och pengar borde inte ge dig all makt på jorden och ett pass att få uppföra dig hur som helst.

Mobbning och maktspel borde vara oacceptabelt oavsett vem som är kund och vem som är kung.