En fjärdedel

Vi har senaste dagarna grubblat över livet med Amanda. På caféer, frukostbord och middagar har vi funderat kring perspektiv och attityder olika människor har till livet. I och med att vi fortfarande bor på ett hostell har vi fått den obeskrivliga äran att träffa riktiga ärkeidioter men också otroligt sällsynta fantastiska människor.

Det har börjat smyga fram vissa likheter bland människorna som vi båda gillar. Attribut som positivitet, öppenhet och konstighet kan hittas nog i alla vi umgåtts med en längre stund. Jag har tänkt på detta länge, redan innan vi bott här, och nu i och med diskussioner med Amanda och dessa stjärnskott vi nu älskar har jag kommit fram till att en del saker i livet handlar om attityd och perspektiv. Väljer du att se och fokusera bara på de svåra, de mörka, negativa och jobbiga så blir ju dina upplevelser präglade av negativitet. Om du däremot väljer att se händelser ur en positiv vinkling, se glädjestunderna, de bra och smidiga så blir ditt minne mer positivt.

Detta kan verka helt otroligt fånigt och förenklat men tänkte testa leva livet ur detta perspektiv och mantra och inte kalla det ”optimism” men bara realism. Har blivit trött på att negativa människor kallar sin pessimism till ”realism”. Lika mycket realism är det positiva i verkligheten som det negativa och optimism är inte lika med naivitet och ren och rama idioti. Inte i alla fall i min värld.

Här bjuds det igen på en glad selfie