Ung vuxen berättar

Feminism,Finland,Politik

Trakasserier och snö

19 jan , 2016, 11.40 Rebecka

 

På söndag satt jag på mitt arsle i väldigt många timmar och kom sen till slut hem till Åbo. Min mor var lycklig och visade sen bilder till mig som jag var med och tog på sommaren som om jag hade varit borta i flera år. Och på ett sätt känns det som om jag varit borta längre än jag faktiskt varit för det är vissa saker som jag upplever som nytt och kan se saker lite annorlunda.

Det som är på tapeten är ju sexuella trakasserierna som flyktingar varit skyldiga för. Det är inte som om jag inte läst om ämnet innan men har valt att inte kommentera saken för att allt som jag vill säga har sagt och sägs. Däremot tog det hårt i när hela diskussionsämnet fanns nu i ens verklighet på ett mer praktiskt sätt än via artiklar som jag läst som länkats via Facebook.

Allt handlar alltså om en grupp av flyktingmän som gick omkring i Helsingfors på nyår och trakasserade kvinnor, i stil med händelserna som skett i Köln. Det som väckte väldigt mycket uppmärksamhet var också polischefens uttalande i internationell media om att det aldrig funnits liknande fenomen i Finlands sexualbrotts historia. Det han väl syftade på var just trakasserierna i grupp och på något sätt kan jag förstå vad han menade men det blev ganska fel ändå. Som en kontring startades en social media kampanj för att uppmärksamma sexuella trakasserier kvinnor och män upplevt i Finland långt innan flyktingarna kom under #lääppijä.

Nu när jag är omringad av åsikter kring frågan vill jag uppmärksamma några saker. För det första är fokuset inte på offren, det vill säga kvinnorna. Perspektivet som framförs är hur männen uppfört sig och hur männen som är flyktingar skall ändra på sig och hur finska männen skall skydda kvinnorna. Kampanjen försöker lyfta fram rösten hos offren som upplevt trakasserier men det har ju inte samma effekt då ingen som skriver under kampanjen är en polichef som intervjuats för The Telegraph. Vad jag menar då är att makten och effekten som uttalandet har från första början är betydligt större än en kampanj på Twitter. Förstås har det ju skrivits om kampanjen i finsk media men ärligt talat vilken man ( som är dom som utför majoriteten av trakasserierna ) läser om kampanjen. Det är ju mest gnälliga kvinnor som skriver där.

På tårtan av uppenbar felvinkling har vi ju också rasismen. Det finns en vinkling om att det är fel på kulturen flyktingarna kommer ifrån och kulturen sitter ju fast i hudfärgen. Denna vinkling lyfter fram ett grundläggande problem som är nästintill omöjlig att plocka bort, nämligen våra inlärda åsikter om människor med viss hudfärg. Det som kunde då göras istället är att diskutera ren och rama kvinnohat som är ett globalt fenomen och något som nästintill varje kvinna från vilken kultur som helst kan känna igen sig i.

Och då handlar det INTE om kvinnor mot män utan varför kvinnor och kvinnlighet anses sämre, svagare och varför männen anser att det får ta på kvinnor mot deras vilja. Vad är det som gör att det är manligt? Och framförallt hur kan vi börja ändra på våra tankar, fördomar, uppfattningar och beteenden? Och då menar jag alla av oss, inte bara flyktingar eller män utan alla.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *